måndag, januari 05, 2009

Det svåra första inlägget.

There's Room For Two

Jag ska åka tillbaka till min lägenhet i Kalmar idag. Mellan Falkenberg och Kalmar är det 30 mil. Färdsträckan består mest av 90-vägar med granskog på båda sidor. Då och då dyker ett hus upp, för att försvinna lika fort igen. Småland är stort, tänker man som hallänning, då man färdas genom hela landskapet från väst till öst. Småland har ett par större städer, de tre största är Växjö, Jönköping och Kalmar. Många som inte själva kommer från Småland associerar nog snarare landskapet mer med Astrid Lindgrens idylliska landsbygd. Har man läst Vilhelm Mobergs utvandrarepos är bilden av det historiska Småland istället präglad av fattigdom och elände, men också en envishet, en kämparanda och en stark arbetskultur. Min egen bild kan ganska bra sammanfattas med Emmaboda.

Min pappa är med som sällskap på resan. Pappa är smålänning och kommer från Emmaboda, en ganska liten ort runt sex mil väster om Kalmar. Idag stannade vi till där för att äta lunch hos farmor och farfar. Emmaboda är en ganska typisk liten småländsk ort, majoriteten arbetar inom industrin, centrumet är väldigt litet och företagsamheten är god. Ungdomarna stannar inte i Emmaboda, utan söker sig till större orter efter gymnasiet. En del får givetvis jobb på något stort lokalt industriföretag, men för det mesta flyr man orten när man har åldern inne. Det finns inte mycket som håller ungdomarna kvar.

I detta avseende är Emmaboda inte unikt, liknande småländska orter har samma problem. Kommunerna hoppas att de unga återkommer när de är äldre och har skaffat sig utbildning och en partner. Det ligger något lite lätt vemodigt över Emmaboda. En industriort som denna såg sig befolkningstopp på 70- eller 80-talet. Då hade de svenska industrierna ljusare framtidsutsikter och färre funderade på att flytta för att skaffa sig högre utbildning. I kvarteret där mina farföräldrar bor bodde förr en massa barnfamiljer, nu är det bara de pensionerade föräldrarna kvar. Lokaltidningen Barometern har fortfarande en Emmaboda-sida varje dag, men den fylls alltför ofta med triviala reportage från pensionärsträffar och kyrkliga aktiviteter. Den ungdomliga tiden tycks vara över för sömniga Emmaboda.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar