söndag, februari 22, 2009

E1422 och glutamat

Photobucket

Jag tycker att all konserverad mat känns lite smått sunkig. Som om maten har preparerats med en massa kemikalier för att skjuta fram bäst-före-datumet. I mitt skafferi har jag köttfärssås på burk. Den håller enligt datumet till den 21 augusti 2010. Tanken på att köttfärssåsen ligger där i burken och vilar i 1,5 år innan den äts upp gör mig lite äcklad. (Vi bortser för en stund att det är väldigt troligt att jag äter upp den tidigare.) Vad innehåller den som gör den så hållbar? Få se nu, ska leta efter suspekta ingredienser i förteckningen. Nja, det verkade inte vara alltför skumt, förutom de förväntade ingredienserna hittade jag bara förtjockningsmedel E1422, vegetabilisk olja och jästextrakt. Av de tre är vegetabilisk olja det som låter mest sunt för kroppen. Förtjockningsmedel E1422 har den illavarslande klassificeringskoden efter sig. Få vet nog vad E1422 står för. Varför bemöda sig med sånt strunt? Men jag ville veta och sökte snabbt och enkelt upp svaret på internet.

E1422 står för acetylerat distärkelseadipat och gör stärkelsen mer tålig för omrörning och värme. Okej, skönt att veta, nu kan jag pusta ut. Acetylerat distärkelseadipat, att jag inte listade ut det direkt. Nästa fråga blir osökt; är det farligt ändå? Nej, EU har godkänt alla E-numrerade tillsatser. Och enligt Livsmedelsverket godkänner inte EU tillsatser som är farliga för människor, det får ses som en enorm lättnad. E1422 är alltså ofarligt att få i sig. (Men som med allt annat går det säkert att missbruka med överkonsumtion.)

Jästextrakt då? Det är en annan historia, genast visar sig en mörkare sida av köttfärssåsen. Det är dags att reda ut allting innan både ni läsare och jag får panikångest. Jästextrakt innehåller något som kallas glutamat. Glutamat finns naturligt i grönsaker, vete och soja. Det finns också som tillsats med E-nummer E620-E625 och ofta som dold ingrediens i diverse tillsatser, bland annat just jästextrakt. Vad är det som är så farligt med glutamat? Livsmedelsverket lugnar med beskedet om att det vardagliga intagandet av glutamat inte har visat några bieffekter. Tvärtom är det bra för vårt immunsystem och tarmarnas arbete. Rapporter om överkänslighetsreaktioner förekommer, men då endast i form av huvudvärk, svettningar och tryck över bröstet som går över efter några timmar. Dessutom verkar det vara svårt att koppla detta till just glutamat. Vid överdosering då? Visst borde jag må jättedåligt om jag vräker i mig glutamat? På det svarar Livsmedelsverket lite otillfredsställande:

"Det finns inte någon gräns för ett acceptabelt dagligt intag för glutamat. Det beror dels på att kroppen behöver glutamat och dels på att man normalt får i sig mycket glutamat från vanlig mat."

Fritt fram att konsumera glutamat så mycket man förmår alltså. Det verkar som att jag kan se fram emot köttfärssås den 21 augusti 2010.

Livsmedelsverkets lista över E-nummer: http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=20693&epslanguage=SV#kon

Mer om glutamat: http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=20836&epslanguage=SV

1 kommentar:

  1. Jag skrev en lång kommentar till detta, men gjorde nåt fel så allt raderades. Poängen var att jag varken litar på Livsmedelsverket, vars kostrådgivning passar för sumobrottare som vill öka sin kroppsvolym, eller EU, vars representanter troligtvis aldrig varit i närheten av de livsmedelstillsatser de godkänner. Jag undrar om de godkänner olika tillsatser för att de inte vet bättre, inte analyserat konsekvenserna eller om de är mutade.. Som alla maktpersoner är de sårbara för storföretag som tjänar pengar på oss, tänk på vad tobaksbolag, McDonalds, bensinföretag m.fl gjort för att behålla greppet om konsumenterna med köpta experter och liknande innan ni dissar mig.

    "Glutamat är en av kroppens 20 aminosyror och ämnet behövs i låga halter för att muskler och nervsystem ska fungera samt i hjärnan där det fungerar som en signalsubstans. Om man äter en kost utan glutamat kan kroppen själv tillverka den mängd som behövs.

    För att hålla glutamathalten på exakt rätt nivå i vätskan som omger nervcellerna i hjärnan har kroppen kraftfulla skyddsmekanismer för att hindra att glutamathalten blir för hög (de s.k. glial-cellerna).

    Problemen uppkommer med den kraftiga och långvariga överdosering av glutamat som vi idag får i oss via alla tillsatser i maten. Till slut blir skyddsmekanismerna överbelastade och glutamathalten i hjärnan stiger. Vad som då inträffar är att glutamatet gör så att cellväggen öppnas och kalcium släpps in i nervcellen som börjar signalera okontrollerat. Om nervcellen inte klarar av att stoppa kalciuminflödet dör cellen, stimulerad till döds."
    Källa:
    http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/tillsatser/msgveta.htm

    Detta tycker inte jag låter som något jag vill ha i min mat. Gör du?
    En liten regel: Finns det inte naturligt i ätbara produkter, så är det någon som tjänar på att stoppa dit det.
    Och jag vill inte låta någon tjäna pengar på att skada det viktigaste jag har; min kropp.

    SvaraRadera