fredag, maj 22, 2009

Riktiga män klär sig i svart

Photobucket

Jag köpte nya kaffemuggar på IKEA för ett tag sedan. Jag drabbades av lätt beslutsångest när det kom till val av färg. Svart kändes lite väl tråkigt och emoaktigt. Ljusgrönt kändes lite malplacerat i min kökshylla. Till slut fick det bli mörklila, i brist på ett bättre alternativ.

Det där med färgval är rätt fascinerande. Varför vi väljer som vi gör och vad vi associerar med olika färger. En stor del av våra (grupp)identiteter har att göra med färgval.

Den manliga stereotypen (tänk machokultur) får endast ha svarta sockar. Något annat anses i bästa fall vara ett tecken på ett lätt bonnigt beteende, eller ett ointresse för även de mest grundläggande stilnormer. Vita sockar funkar vid sportsliga aktiviteter. Möjligen kommer du undan med mörkblått om resten av sockarna ligger i tvättkorgen.

Samma sociala stilnormer gäller vid val av kalsonger, även om det nyansspektrum som anses vara acceptabelt här har utvidgats till att gälla även grått och vitt. Rött, grönt och gult kan du glömma. (Kamouflagemönster funkar dock i vissa kretsar.)

Jag har en luvtröja som använder ofta. Den är skön och jag tycker att den är snygg. Tröjan är extremt färgglad, det gör nästan ont i ögonen av alla färger. Den inhandlades förra hösten i ett par vänners sällskap. När jag först såg tröjan tänkte jag att jag aldrig skulle få för mig att dra på mig något sådant. Jag tyckte att det var lite väl skrikigt. Men en av mina provade tröjan och beslutade sig för att köpa den. Då kunde inte jag vara sämre, utan jag provade och insåg att den faktiskt passade riktigt bra.

När jag går på stan med min tröja ser jag ibland hur folk tittar på mig. Givetvis är det inte så att bilförare bromsar in och bålstirrar på mig. Men en del människor verkar reagera som om de för första gången sett en man i färgglad tröja. En del i Kalmar verkar till och med tro att jag har någon avvikande sexuell läggning när jag spatserar på stan med min tröja. Kanske säger dem "titta på grabben i den färgglada tröjan, man kan tro att han har en könsöverskridande identitet" och "varför kan han inte bete sig som folk och köpa svarta och gråa kläder som alla andra?". Eller nja, så säger de nog inte. Könsöverskridande identitet är inget gemene man slänger sig med i dagligt tal.

1 kommentar:

  1. Om titeln på texten; Folk verkar ha svårt för väldigt svartklädda män med. När jag går med Alfred på stan så saktar bilarna ner och förarna råglor, likadant med mammor som drar sina barn över vägen för att slippa möta oss på trottoaren... Illa tycker jag, nu när vi ska vara så accepterande och öppensinnade..

    SvaraRadera