onsdag, juni 03, 2009

En nystart med förkylning

Photobucket

Erik har på eget initiativ tagit bort all information om sig själv i bloggens vänsterspalt. Han har också lagt upp en av de lite äldre designerna för bloggen för att förnya utseendet lite. Så för att återknyta till det föregående blogginlägget; Waltz for Thoughts kommer att bestå, om än i ny kostym. Det finns också en liten chans att jag byter namn på bloggen, men än så länge har jag inte kommit på något som låter bättre än Waltz for Thoughts.

För att slå an en vardagsgrå ton vill jag också meddela alla läsare att jag är jätteförkyld. Förkylning är ett tämligen rejält handikapp när ens halvklass just nu har radiokurs. Idag var jag på Apoteket för att införskaffa medicin. Jag rådfrågade en apotekare som med van hand guidade mig i förkylningshyllan. Hon frågade om mina symptom och jag svarade att jag hade ont i halsen, täppt näsa, hosta och slem i halsen. Apotekaren hade botemedel mot allt och visade mig en massa preparat med varierande prislapp. Jag valde tre av dem och fick betala lite över två hundra kronor. Det är dyrt att vara sjuk.

Idag skulle jag göra en intervju med en av deltagarna i årets Robinson. Först tänkte jag intervjua Erik Blomqvist, men han var tydligen inte hemma (nu ringde jag i och för sig på en vardagsförmiddag) och något mobilnummer hittade jag inte. Jag gick därför vidare på min lista. Anna Lundh blev mitt nästa intervjuobjekt. Och hon svarade med detsamma. Det blev en helt okej intervju, bortsett från det faktum att ljudkvalitén var sisådär då Anna satt på ett tåg.

En gång under intervjun, precis efter att jag ställt en fråga, försvann mobiltäckningen plötsligt. Den kom tillbaka 11 sekunder senare, vilket förvillade mig som intervjuare fullständigt. För när jag inte hörde Annas svar på min inte särskilt svåra fråga blir jag själv tvungen att ställa om frågan. Tänkte att den kanske ändå var för svår, eller konstigt ställd. När ljudet väl kom tillbaka hör jag att Anna fortfarande pratar på. Det låter som att hon gav ett bra svar, men det får jag aldrig reda på, för jag bad inte henne upprepa det. Egentligen borde jag gjort det, inser jag nu, men i en intervjusituation är det inte lika lätt att tänka klart. Speciellt inte med två alvedon-tabletter och feberkänsla i kroppen. Jag hoppas att Anna inte tyckte jag lät alltför slö och oengagerad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar