fredag, juni 05, 2009

Tankar om regn och friluftsliv

Photobucket

Idag regnar det väldigt mycket. Det är tråkigt. Regn är nästan alltid trist. Sällan glädjer jag mig åt att det regnar. Jag struntar mer eller mindre i hur glada bönderna är i regn, att miljövänner säger att det är bra för naturen och att Sveriges alla grodor och paddor antagligen sprudlar av glädje. Klart att jag förstår att regn är nödvändigt, men det är svårt att uppskatta just när det äger rum. Då tar man gärna fram den där svenska bitterheten som är så tacksam i alla stunder av självömkan.

Men vissa människor väljer att se regnet på ett annat sätt. Vissa människor tycks alltid ha en klämkäckt leende på läpparna, en vandringsstav på hatthyllan och ett immunförsvar som tål all världens väta. Vi andra kallar dem för friskismänniskor, naturvänner eller miljönördar. (Om man röstar blått och hatar förmögenhetskatt kallar man dem snarare för friluftssossar.) Dessa människor har en sak gemensamt, nämligen att dem tillsammans upprätthåller traditionen för ett av det svenska språkets mest uttjatade uttryck:

Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.

Detta uttryck har i decennier varit ett effektivt sätt för föräldrar att döda all argumentation från barnens sida. Det vittnar om en idyllisk svensk friluftsverksamhet med Skogsmulle, allemansrätt, korvgrillning och sjöfiske. Det är en friluftsverksamhet som idag verkar ligga djupt ner i många människors medvetande, bortom prioriteringar som filmkväll, minigolf och hämtpizza framför teven. Kanske är det den svenska folksjälen som har moderniserats en aning, och nu definierar utomhusaktivitet på ett helt annat sätt. Det som förr var kanotpaddling i flera timmar med korvgrillning och gäddfiske har ersatts av en timmes bowling i stan.

Men vem är jag att fördöma den svenska folksjälens förslappning? Jag som föddes 1989, som aldrig var med i den lokala scoutkåren och som aldrig sovit i sovsäck under bar himmel. Jag ska egentligen hålla tyst.

3 kommentarer:

  1. Oj, där ser man. Jag röstar blått (eller rättare sagt, jag kommer att rösta blått när jag får chansen), jag hatar förmögenhetsskatt, men kallar jag friluftsmänniskor för friluftssossar? Nej det gör jag verkligen inte. Herregud.
    Du kanske kan skriva lite mer om politik i bloggen? Det vore kul att läsa.

    SvaraRadera
  2. Victoria: Det där med friluftssossar var ironiskt menat, det ska inte tolkas som en pik mot de borgerliga väljarna. Det blir ofta lite lätt ironiskt när jag skriver, vilket kanske inte alltid är så tydligt. Men nu vet du i alla fall.

    SvaraRadera