tisdag, juli 28, 2009

Vad jag vill se på Emmabodafestivalen 2009

Photobucket

I sista stund fick jag en ackrediteringsbiljett till årets upplaga av Emmabodafestivalen. Efter många mail till festivalledningen beslöts det till slut att jag för studenttidningen Shicks räkning skulle få möjlighet att gratis rapportera från festivalen. Visst, gratis blir det ju aldrig, jag ska ju ta mig dit också. Jag tar tåget från Falkenberg imorgon och anländer i Emmaboda sent på eftermiddagen. Detta innebär att bloggen kommer att vila i ett par dagar, men det kompenseras senare med en massiv genomgång av festivalen, artisterna och campinglivet. Med blixt och stativ blir det förhoppningsvis en bunt magiska bilder, om tekniken och uppehållsvädret håller.

Jag har ägnat ett par timmar av dagen åt att lyssna på samtliga artister via MySpace och fastnade för följande:

Onsdag
Kyrkan
20:00 Moto Boy

Torsdag

Ängen
13:00 Name The Pet
14:30 Parken
17:30 Handsome Furs
22:00 2manydjs (live)

Skogen
13.45 Jonathan Johansson
15:15 Skansros
21:00 Detektivbyrån

Fredag
Ängen
13:30 Armand Mirpour
15:00 Joel Alme
16:30 Florence Valentin
18:30 Does It Offend You, Yeah?
23:30 Late Of The Pier

Skogen
21:30 Metronomy
00:30 The Wombats

Trädgården
12:00 Miss Li


Lördag
Ängen
13:45 Monde Yeux
15:15 Nordpolen
00:15 Familjen

Skogen
17:30 Fontän
19:15 Marina and the diamonds
23:15 The Pains Of Being Pure At Heart

Trädgården
10:00 Palpitation

Alla artister är listade här: http://emmabodafestivalen.se/artister.asp
Komplett med trevliga MySpace-länkar.

söndag, juli 26, 2009

Internet botar tristessen; Newsmill-artiklar

Photobucket

När du har tråkigt är det bara att gå ut på internet. På Newsmill kan vem som helst skriva en debattartikel, då är det inte så konstigt att resultatet ibland blir lite hur som helst. Just därför älskar jag Newsmill. Här har du ett par Newsmill-artiklar som på olika sätt är läsvärda. Vissa är välskrivna och bjuder på intressanta infallsvinklar och argument, medan andra är så dåliga att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta.

Dolda agendor på Newsmill


Geologen Erik Sturkell: Den försvunna mexikanska ön har aldrig funnits
(För er som tycker det är jätteintressant att ta del av debatten om huruvida den mexikanska ön Bermeja funnits eller inte.)

President Bush har gjort stora insatser för mänskligheten

(Bush var inte alls en dålig president. Irakkriget var inget misslyckande.)

Tjejbloggarna har gett oss mer naket än vad vi orkar med

(Marie Plosjö skriver om sitt liv som modell. Eller gör åtminstone ett försök.)

Tror Gud på Reinfeldt?
(För alla som är jätteintresserade av kyrkovalet och Reinfeldts relation till Gud. En frustrerad kyrkopolitiker stör sig på att Reinfeldt beskriver sin tro som "både sökande och grubblande".)

Selma Lagerlöf sponsrade rasbiologisk skönhetstävling

(Selma Lagerlöf gillade tanken på en rastävling under ett mörkt avsnitt av Sveriges historia. Artikeln handlar mest om svensk rasforskning och planer på att förädla den svenska rasen. Intressant och obehagligt på samma gång.)

Tre snabba boktips

Photobucket

I år har jag totalt sett läst tre böcker, samtliga under juni och juli. Det är ganska illa för en kulturmedveten journaliststudent. Enligt ett ovanligt kul test på Facebook tillhör jag samhällsklassen kulturell medelklass. Den kulturella medelklassen måste naturligtvis upprätthålla sin klassheder och konsumera olika sorters kultur. Hittills har mitt intresse för litteratur varit rätt svagt. Visst, jag har läst alla Harry Potter-böcker, men vem har inte gjort det? Och när det gäller litteratur av den typen som ofta beskrivs som "klassisk, episk, djup och sofistikerad" ser det ruskigt dåligt ut. Jag har läst 1984 och ett par andra lite djupare böcker, men för det mesta blir det slätstrukna och slentrianmässigt skrivna spänningsromaner och deckare.

Denna sommar markerar startskottet för min (förhoppningsvis lysande) litterära utveckling med tre nyligen utlästa pocketböcker. Alla tre är faktiskt riktigt läsvärda. Här kommer fina små beskrivningar av varje bok, allt för att fresta bokslukaren inom er.


The Whaleboat House av Mark Mills


En deckare som vann pris för bästa deckare av en debuterande författare. Utspelar sig i ett litet fiskesamhälle i delstaten New York 1947. En ung kvinna hittas död i vattnet och en mordgåta nystas sakta men säkert upp. Innehåller alla obligatoriska stereotyper vi lärt oss älska, allt från den avdankade polismannen till den coola krigsveteranen. Men trots att boken inte skiljer sig särskilt mycket från andra böcker i genren så blir faktiskt både karaktärer och handlingen ganska intressant och spännande efter hand. När jag läst halva boken var jag fast, precis som det ska vara. Jag läste boken på engelska, det enda språket den verkar vara utgiven på. Och bortsett från en del nördiga fisketermer förstod jag allting.

Betyg: 8/10

Slumdog Millionaire av Vikas Swarup


Du har säkert redan hört talas om filmen med samma namn, som tog hem 8 Oscarsstatyetter i i februari plus minst ett dussin priser på andra galor. Men hur bra är boken?

För det första måste jag erkänna att jag inte har sett filmen ännu, så det blir inga jämförelser dem emellan. Handlingen går ut på att den fattiga pojken Ram Mohammad Thomas svarar rätt på alla frågor i tv-programmet Vem vill bli miljardär?. Eftersom han aldrig gått i skola och jobbar som servitris misstänks han för fusk och arresteras. En kvinnlig advokat kommer till Rams undsättning och uppmanar honom att berätta hur han kunde svara rätt på alla tolv frågor. Varje kapitel besvarar en fråga ur tävlingen och ger oss en inblick i en viss period av Rams liv. Det är engagerande, bra berättat och framför allt väldigt skickligt hopsytt med huvudstoryn. Det enda jag inte riktigt gillar är att handlingen ibland blir lite väl spektakulär med många livshotande situationer och plötsliga vändningar. Det blir alltså lite väl orealistiskt ibland, men det är antagligen ofrånkomligt.

Betyg: 9/10

Visst finns det gudar i Alabama av Joshilyn Jackson

Arlene Fleet har inte besökt sin hemstat Alabama på tio år. Anledningen är ett avtal med Gud, där hon även lovar att inte ha sex med varenda kille hon möter och aldrig mer ljuga. Men avtalet med Gud bryts när en gammal skolkamrat knackar på Arlenes dörr och frågar om den blonde killen som försvann under sista året på high school. I samma veva har Arlenes svarta pojkvän Burr tröttnat på att aldrig få bli presenterad för Arlenes familj. Snart inser Arlene att hon och Burr måste åka ner till Alabama för att reda ut det förflutna. Men en rasistisk moster, en psykiskt sjuk mamma och en halvgalen skolkamrat ställer till med besvär. Humoristisk, trevlig och spännande debutroman.

Betyg: 8/10

onsdag, juli 22, 2009

Falkenbergslåten

Photobucket

Det finns människor som älskar sin hemstad av hela sitt hjärta. En av dessa människor heter Jonny Andersson. Jonny kommer från Falkenberg, men bor numera i Stockholm. Efter påtryckning från turistchefen Randolf Stenlund skrev Jonny en låt om Falkenberg. Den slutgiltiga versionen har tagits fram med hjälp av producenten Benjamin Önnhed och hans inspelningsstudio.

I den moderna tid vi lever i kan vem som helst få hyfsad genomslagskraft genom internet, och precis så gick det till när Falkenbergslåten gjorde anspråk på att bli årets sommarplåga. Den är inte bra för fem öre, den har en text som känns typiskt turistsommaridyllisk och den innehåller geografiska felaktigheter som får en kommuninvånare att skämmas. Lik förbaskat har Facebook-gruppen över 2000 medlemmar, och på MySpace har låten spelats över 2600 gånger.

Kanske är det bara jag som inte kan ta till mig det fina med Falkenbergslåten. Möjligen beror allting på att jag faktiskt kommer från Varberg, och aldrig bott inne i staden Falkenberg, för några varma känslor för hembygden får jag knappast. När allt kommer till kritan är smak givetvis något individuellt, och jag låter därför er läsare själva lyssna igenom härligheten. Fin och ärlig lokalpatriotism från Halland eller töntig skitlåt med lika delar barnprogramsmelodi och Basshunter? Välj själv.

tisdag, juli 21, 2009

Internet botar tristessen; reklamfilm

Photobucket

När du har tråkigt är det bara att gå ut på internet. Här är fyra ovanligt imponerande reklamfilmer, hämtade från det oändligt stora YouTube.







måndag, juli 20, 2009

Marknaden som nästan regnade bort

Photobucket

Årets upplaga av den lokala marknaden började katastrofalt dåligt. Det regnade under hela lördag förmiddag och slutade inte förrän efter lunch. Själv gick jag bara igenom marknaden en gång, på söndagen. Igår var det perfekt marknadsväder, när skyfallen från lördagen hade upphört och ersatts av gråmulet väder och en temperatur på 15 grader. Årets upplaga av Långås marknad var en ganska sorglig syn. På många ställen hade knallarna struntat i att dyka upp på deras köpta plats, antagligen på grund av väderprognoserna. Dessutom var de halvfyllda parkeringarna och de glesa marknadsgatorna ett tydligt tecken på att årets marknad blev lite av en flopp. Även om jag inte själv är aktiv inom fotbollsklubben Långås IF, arrangör av marknaden, är det naturligtvis lite trist att byns sportverksamhet går mot sämre tider.

fredag, juli 17, 2009

Långås marknad

Photobucket

Imorgon klockan tio startar Långås marknad
, årets stora händelse i byn jag växte upp i. Det är en mellanstor marknad med runt 170 stånd som säljer allt möjligt krimskrams. Det finns också ett ständigt återkommande tivoli på plats, med hutlösa biljettpriser och rostiga karuseller.

Arrangören är som vanligt Långås IF, den lokala fotbollsklubben som för närvarnade klarar sig halvbra i division 5 Halland. Marknaden är klubbens främsta inkomstkälla. Bilparkering på anvisad plats kostar 40 kronor och allmän parkering i samhället är förbjuden under helgen. En rad olika lotterier drar också in en hel del pengar till fotbollsverksamheten.

Jag har själv bara gått ett par år på fotbollslekis, sedan gav jag upp drömmarna om italienska proffskontrakt. Ändå var jag i flera år aktiv på marknaden. Jag sålde lotter och åkbiljetter till sommarturister, tillbringade timmar i svettiga bås och kände mig lite viktig. Som om jag var en stabil länk i en kedja av frivilliga arbetare. Men om sanningen ska fram gjorde mina tvåtimmars-pass inte mycket skillnad i det långa loppet. Däremot är det ganska roligt att se på hur byns alla invånare rustar upp för helgen. Varenda trädgård har nyklippt gräsmatta, flaggan på fotbollsplanen är hissad med Långås IF:s logga och ett par av de äldre männen är stolta medlemmar i marknadskommittén. Att tillhöra marknadskommittén innebär att man får bära en t-shirt som visar på ovanligt hög status i en halländsk bondhåla. Några direkta arbetsuppgifter för kommittén verkar inte finnas, inte mer än att märka ut platser för marknadsstånden någon vecka innan och gå runt och se viktiga ut när evenemanget väl drar igång.

Långås IF:s främsta supportförening heter Långås Ladies. Som namnet antyder består den av enbart kvinnor. Kvinnor är enligt Långås IF jättebra att ha för att 1. driva ett café under marknaden 2. samla in pengar till sina fotbollsspelande söner och döttrar. För männen har ju annat att göra. Som att stå vid Långås IF:s grill och steka korvar. Män grillar, kvinnor fixar fika. Dessutom har männen ytterligare en viktig uppgift, marknaden behöver ha en hel del parkeringsvakter för att dirigera bilar och ta emot parkeringsavgift. Min familj är inget undantag; mamma arbetar i Långås Ladies fik och pappa står parkeringsvakt. Själv slipper jag undan arbete i år.

torsdag, juli 16, 2009

Den nya influensan

Photobucket

Svininfluensan har varit uppe på löpsedlarna ett par gånger den senaste tiden. Läser man Aftonbladets eller Expressens rubriker verkar det först röra sig om 2000-talets digerdöd. Exempelvis är dramatiken stor när Aftonbladet rapporterar om det allvarligaste fallet av influensan i Sverige:

"– Han kom in till oss för två dagar sedan. Då hade han en influensa som också är konstaterad som A/H1N1. Nu har han fått lunginflammation som fodrar respiratorbehandling, säger Christer Liedgren, chefläkare på Vrinnevisjukhuset."

Men sedan tonas hotet ner betydligt och vi får veta att vi inte behöver oroa oss speciellt mycket:

"– Hans tillstånd är allvarligt men stabilt.
Det här är det allvarligaste fallet av svininfluensan hittills inom landets gränser.
– Mig veterligen är det här det första fallet med så allvarliga komplikationer, säger Liedgren.
– Detta är ett unikt fall och det finns ingen anledning till oro för allmänheten."

Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5522398.ab

Många liknande artiklar har ungefär samma dramatikutveckling.

Ett annat fenomen i influensarapporteringen är kändisarna. För på något sätt tycks det vara lättare att relatera till och känna medkänsla för en kändis än ett tiotal mexikaner. De klara exemplen här är Cherie Blair (Tony Blairs fru) och Jens Lekman. Nu sitter vi svenskar hemma och tänker "herregud, om till och med Jens Lekman har blivit smittad går väl snart hela världen under".

29 britter har nu dött och antalet fall ökar i Sverige (76 stycken hittills). Det är väl bara en tidsfråga innan någon i Sverige också dör i influensan och medierna får ytterligare en anledning att överdriva sjukdomshotet. Men hur farlig är egentligen svininfluensan jämfört med vanlig influensa?

Varje år dör ett par hundra svenskar av vanlig influensa. Med tanke på att den samlade medierapporteringen nu är hundra gånger mer omfattande jämfört med en vanlig influensa är det lätt att tro att vi alla bör vara livrädda. Själv har jag väldigt svårt att tro på hotet och väntar fortfarande på mer omfattande och saklig information om sjukdomsläget, vaccinet och lite statistik som visar precis hur hopplöst läget är.

Men den där trippen till Mexiko får nog vänta ett år eller två.

Jag kanske skulle börja blogga lite oftare

Photobucket

Den genomsnittliga bloggen uppdaterar minst en gång om dagen, inte sällan med två-tre inlägg per dag. Det är en väldigt mycket högre uppdateringsfrekvens än vad Waltz for Thoughts för närvarande har. Å andra sidan försöker jag göra varje inlägg någorlunda djupt, reflekterande, underhållande eller intressant, istället för att bara pumpa ur mig inlägg som en typisk 17-årig modebloggare.

Låt mig lägga upp problematiken i punktform.

1. Jag vill inte att Waltz for Thoughts ska vara som en genomsnittlig blogg.

2. Jag vill att varje inlägg ska tillräckligt bra för att kunna stå för sig själv.

3. Jag vill inte skriva snabba nonsensinlägg bara för att kunna ha något att uppdatera med.

4. Jag vill inte tvinga mig själv till att skriva minst ett inlägg varenda dag.

5. Jag vill ha fler kommentarer och läsare.

Jag vill ha kvalité, jag vill ha en större publik och jag vill ha större läsarengagemang. Men det kräver också mer tid från min sida, tid som jag inte alltid har, eller vill lägga på en blogg. Med andra ord; jag vill ha en större bit av kakan utan att behöva jobba speciellt mycket mer.

Jag hoppas inte detta tolkas som storhetsvansinne. Jag tänker aldrig ens försöka bli nästa Blondinbella. Jag tänker inte lägga ut bilder på dagens outfit, på vad jag äter till middag eller vad jag gör timme för timme. För vem bryr sig om sånt trams? Vem har lust att berätta för hela Sverige exakt vad man gör om dagarna? Till och med Isabella Löwengrip har någon slags spärr mellan privat och offentligt. Men visst sjutton måste det gå att få uppmärksamhet i bloggosfären på andra sätt än att göra sitt liv till 90 procent offentligt. Visst sjutton finns det människor som uppskattar välskrivna och seriösa inlägg, eller lagom humoristiska/ironiska inlägg för den delen.

Varför vill jag då ha fler läsare? Det beror på flera anledningar. Den första är att fler läsare betyder fler kommentarer, vilket är, som jag tidigare nämnt i något inlägg, en av anledningar till varför jag väljer att blogga snarare än att gå andra vägar. Den andra är att jag börjar bli orolig för all konkurrens i medievärlden och tror att det är väldigt viktigt att göra sig ett namn innan hela klassen står där arbetslösa en junidag 2011. Den tredje är att jag vill öva mig på att skriva och argumentera i textform, mest med tanke på min journalistutbildning. Jag tycker inte att högskolans skrivuppgifter på långa vägar räcker till och vill därför se till att få upp mitt eget skrivtempo och sätt att skriva finslipas.

Samtidigt som jag på olika sätt vill försöka öka Waltz for Thoughts popularitet har jag problem med ämnesval till blogginlägg. Det är inte det att jag har slut på idéer och inspiration till nya inlägg, inte alls, snarare tvärtom. Problematiken ligger istället i att jag har svårt att bestämma mig för vad som passar (och vad som inte passar) på Waltz for Thoughts. Jag tänker ofta på om ett visst ämne är lämpligt att ta upp på bloggen, på målgruppen, på bloggens stil och så vidare. Jag vill så ogärna ha en alltför spretig blogg. Ändå finns här både ett väldigt seriöst inlägg om EU-valet och ett par rent fiktiva dialoger skrivna ur min fantasi. För att inte tala om alla inlägg med bara bilder. Hittills har jag bara kommit fram till ett definitivt beslut; ingen mer politik i bloggen. Det funkar inte så värst bra att ena stunden skriva om politik och den andra posta inlägg med endast ett par bilder och förvänta sig att båda sidor får ett seriöst mottagande.

Det återstår att se om jag gör slag i saken och börja skriva inlägg lite oftare i framtiden. Under sommaren har jag ju faktiskt tid, varken studier eller arbete tar upp tid och ork. Den som lever får se, helt enkelt.

söndag, juli 12, 2009

Den som väntar på något gott...

Photobucket

Jag vet, jag är lite seg på att uppdatera. Saken är den att jag har ett par halvfärdiga inlägg på hög, som antagligen kommer att bli klara om ett par dagar. Det blir så på sommaren, jag har inte riktigt motivation att sitta framför datorn och skriva ett mastigt inlägg från början till slut. Håll till godo alltså.

tisdag, juli 07, 2009

Den svenska sommaren; en cd-box att avsky

Photobucket

Vid den här tiden har större delen av Sverige haft högtrycksväder i runt två veckor. Nu håller det på att vända och bli mer sansat svenskt sommarväder (konstant mulen himmel med inslag av regn). Ändå är vi svenskar smått upprymda av all sommarkänsla. Och än så länge har vi inte hunnit klaga på regnet och molnen. Det återstår ju faktiskt två månader av sommaren, någon gång blir det säkert högtryck och stekhett igen. Visserligen har en stor andel av Sveriges befolkning inte två-tre månaders sommarlov utan fyra veckors semester, och är därmed mer beroende av fint sommarväder under en kortare tidsperiod. Men även arbetande svenskar mår gott av sol och värme, (fastän det kan vara svårt att till fullo tillgodose behovet av D-vitamin från 8 till 16 måndag till fredag).

I denna sommaryra passar det sig med hederlig svensk sommarmusik. En nyligen utgiven cd-box på maffiga fem skivor ger oss just detta, med det finurliga namnet Den svenska Sommaren. Här finns allt ifrån Mats Olins Jag tror på sommaren till Sven-Ingvars Det var dans bort i vägen.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den här boxen. Är jag snäll skulle jag kunna hävda att boxen är prisvärd sett till antalet låtar, att man faktiskt får många svenska "klassiker" för pengarna och att majoriteten av låtarna kan relateras till sommaren. Å andra sidan är det tråkigt att vara mesig och ge vika för PR-snack och sommarklassikernas obestridda status. Uppriktigt sagt känns boxen som en träig, förutsägbar och framför allt pinsam samling. Den folkliga eliten av gamla och nya musiker trängs ihop i ett frustrerande konfettiupplägg. Klassiska mysfarbrorn Cornelis Vreeswijk finns på samma skiva som schlagersångerskan Shirley Clamp. Och ännu värre; Ted Gärdestad tvingas dela skiva med Nordman.

Jag kan acceptera att artisterna ligger utplacerade lite slarvigt på skivorna. För även om det skär lite öronen under vissa låtövergångar kanske det är ofrånkomligt. En annan sak som stör är det faktum att flera artister ofta har med två, tre och ibland fyra låtar utspridda på de fem skivorna. Det är det tydligaste beviset på att det trots allt inte finns så många svenska folkliga sommarlåtar att klämma in på fem skivor. Likt förbaskat tyckte någon skivbolagssnubbe att en cd-box med färre än fem skivor inte är någon riktig cd-box. Resultatet är en berg-och-dalbana i stil och kvalitet.

-----------------------------------------

TOPP FEM pinsamma låtar:

1. Allt som jag känner - Tone Norum & Tommy Nilsson

2. Rör vid min själ - Sanna Nielsen

3. Niu ligger have stille - Di sma undar jordi (En svensk sommarlåt utan svensk text)

4. Sommar och sol är det bästa jag vet - Sven-Ingvars

5. Itsy Bitsy Teenie Weenie Yellow Polka Dot Bikini - Lill-Babs

------------------------------------------

Ginzas hemsida finns följande produktinformation:

Den svenska sommaren är något alldeles speciellt. Hängmattan, sommarstugor, stränderna, klipporna, sommarpratarna, mjukglassen... Ja listan kan göras hur lång som helst.

Något som vi alla förknippar med sommaren är givetvis musiken. Är det inte radion som står på i sommarstugan, och där man i bakgrunden hör "sommar, sommar, sommar..." innan sommarprataren, så är det Tomas Ledins "Sommaren är kort" i P4. Ja ni vet själva... Alla vet. Den svenska sommaren är unik för oss svenskar.

Detta är den ultimata sommar-boxen fylld med härliga sommarklassiker och minnen. Här samsas Peter Lundblad "Ta mig till havet" med Lasse Dahlquists "De e dans på brännö brygga". Här samsas Sven-Bertil Taubes "Änglamark" med Ted Gärdestads "Sol vind och vatten". Det är bara några exempel. Alla lika mycket värda och uppskattade av oss svenskar.


Slutsats: Den svenska sommaren är unik för oss svenskar. Detta är den ultimata sommar-boxen. Det är din medborgerliga plikt att tycka om det här, för att alla låtar är lika mycket värda och uppskattade av oss svenskar.

Men ett frågetecken återstår; vem skulle betala för det här?

torsdag, juli 02, 2009

Petters brygga

För ett par kvällar sedan var Simon väldigt sugen på att bada i havet. Hans storebror Jens var inte lika sugen. Jag själv var inte alls sugen och höll låg profil under diskussionen. Det slutade med att Simon fick som han ville och vi åkte till havet alla tre. Petters brygga fick bli kvällens badplats.

Ett par mopeder stod parkerade vid grusvägen som leder ner till Petters brygga. I dessa trakter äger var och varannan ungdom en moped. Petters brygga är den mopedägande ungdomens främsta badnöje. Här träffar man nästan alltid på en bekant. Kilometerlånga Skrea strand i Falkenberg ligger visserligen bara en dryg mil bort, men för lantisarna i norra delen av kommunen finns bara ett självklart alternativ.

Simon hoppade i utan att tveka. Jens var mer försiktig av sig och gick bara ner till knäna. Simon tyckte att Jens betedde sig som en kärring. Jens tyckte inte om att bli kallad kärring och hävdade att det var för kallt i vattnet. 20 minuter av tjafs mellan de båda bröderna ledde ingen vart, Jens hoppade aldrig i. Själv förevigade jag kvällen på säkert avstånd.


Photobucket

Photobucket

Photobucket

Photobucket

Photobucket

Photobucket