fredag, september 18, 2009

Höstfredag och tankar om november

Photobucket

Det är fredag och det är höst. Mitten av september är en underbar tid på många sätt. Precis lagom varmt utomhus för att varken frysa eller svettas. Lite kyligare och mörkare på nätterna för att vi ska sova bättre. En antydan till färgskiftning på lövträden. Men fortfarande känns det nästan som sensommar, fortfarande är det inte deprimerande kallt och mörkt. Vi har ännu inte kommit till november.

November är den sämsta månaden på året. För mig har november väldigt lite att erbjuda. Här nere i södra Sverige kommer inte snön förrän december, om ens det. Att bo i södra Sverige i November känns som att vara instängd i en Kent-låt, på repeat i 30 dagar. Och jag som inte ens gillar Kent speciellt mycket. Trots att biobesök, hemresor och andra aktiviteter planeras in under månaden väntar jag bara på att december ska börja. Inte för att gå i kyrkan under advent, eller titta på julkalendern på tv, för det gör jag ändå inte. Men för att åtminstone börja se ljuset i tunneln i form av jullov, ledighet, nyår och en ny termin.

Men varför klagar jag? Egentligen borde jag hålla mun, vänta ut de där 30 dagarna som kallas november och blicka framåt. Men jag är född och uppvuxen i ett välfärdsland och har privilegiet att rättfärdigt kunna beklaga mig för struntsaker. Egentligen borde jag tänka mer på barnen i Afrika. Det borde vi nog alla göra. Men vem orkar göra det när vi har lågkonjunktur och svininfluensa? På något konstigt vis verkar det alltid vara mest synd om oss svenskar.

2 kommentarer:

  1. haha, älskar din beskrivning av november, väldigt träffande. "Som att vara instängd i en Kent-låt, på repeat i 30 dagar".

    SvaraRadera
  2. Tack! Jag skulle tro att det är ISO-brus, jag ljusar upp mina bilder endel och bruset blir väl tydligare då antar jag, kul att du gillar det iallafall :)
    Måste säga att jag gillar din bild där uppe också, enkelt och snyggt.

    SvaraRadera