onsdag, september 23, 2009

Jag leker sportjournalist och intervjuar Torgny Bendelin

Photobucket

De senaste tre dagarna har jag gjort tre sportknäck till videokursens tv-sändningar. I måndags agerade jag kameraman under en intervju med Kalmar FF:s lagkapten Henrik Rydström. Igår intervjuade jag Nybro Vikings tränare Torgny Bendelin (som senare visade sig vara en nationellt erkänd tränare). Idag var jag kameraman och idébollare för en intervju med en av Kalmar Tennisklubbs tränare. Trots att jag och sport aldrig riktigt passat ihop har inslagen blivit väldigt bra. Visserligen var det bara under gårdagens intervju med Torgny som jag verkligen sattes på prov. Jag och Jonna från klassen åkte tre mil till Nybro för att göra ett bra sportknäck till morgondagen. Vi hade läst vad Östran och Barometern rapporterade från premiärmatchen, som slutade i förlust. Nästa motståndare var Kristianstad på onsdag (idag alltså).

Vi kommer till Nybros ishall i god tid innan träningen börjar. I måndags ringde jag och kollade upp träningstider med Torgny. Torgny meddelade då att träningen startar klockan tre, och att han ställer upp på intervju 14:15. (Jag råkade göra bort mig en aning då jag inte ens visste vad laget hette, men Torgny verkade inte bli sur.) Vi riggar upp utrustningen och inser direkt att det är rätt kallt inne i en ishall. Jag som inte ens tog med mig en jacka. Vi är klara en halvtimme före utsatt intervjutid och väntar bara på Torgny. Klockan blir 14:15 och den enda personen förutom jag och Jonna är en vaktmästare/städare/allt-i-allo. Allt-i-allon frågar vem vi söker och jag säger Torgnys namn.

Jag blir visad till omklädningsrummet. Och där sitter Torgny i ett svettigt omklädningsrum. Han får syn på mig och kommer ihåg vårat samtal från gårdagen. Han frågar om det var jag som ringde och jag svarar ja. Genast får jag för mig att Torgny ska sucka uppgivet, gnugga tinningarna och tänka; "fan, när vi väl får mediernas intresse dyker det upp någon jävla sportskygg mediestudent med glasögon, skjorta och finbyxor". Men Torgny Bendelin tänker inte så (om han inte är fruktansvärt bra på att spela teater). Han verkar vara helt neutralt inställd till det faktum att jag så tydligt inte har några ambitioner om att bli sportjournalist. Vi skakar hand och jag blir lovad intervjun om tre minuter. Jag tänker att tre minuter betyder minst fem, kanske tio. Jag går tillbaka till Jonna och kameran och förbereder mig mentalt. Tre minuter senare står Torgny framför kameran och jag får ännu mer respekt för tränaren.

Jag ställer mina nedskrivna frågor och lägger då och då till en följdfråga. Frågorna är ofta stereotypen för sportjournalistiska frågor, men det bryr jag mig inte så mycket om. Torgny svarar skarpt, utvecklande och intressant. Jag kommer mitt i intervjun på frågan "vad tar ni med er från förra matchen?" och känner mig briljant när jag ställer den, men inser sedan att frågan är typisk och förutsägbar. Det är svårt att vara kreativ med frågor när jag inte kan särskilt mycket om ämnet. Intervjun är över på fem minuter och jag tackar Torgny med ännu ett handslag.

Det där var mina fem minuter som sportjournalist i skarpt läge. Det gick bra och jag är nöjd över min prestation, speciellt med tanke på att Torgny faktiskt är en relativt känd tränare (han har bland annat tränat Sveriges herr-juniorlandslag).

Jag borde kanske bli lite mer intresserad av sport.

2 kommentarer:

  1. Ligger din intrvju med torgny på nätet någon stans? Vore kul att se den?

    SvaraRadera
  2. Nej, tyvärr spelades intervjun bara in för en videokurs som slutade för nästan två månader sen. Materialet är troligtvis raderat nu. Men hade det varit en tidningsintervju hade jag med nöje publicerat allt på bloggen.

    SvaraRadera