söndag, november 01, 2009

Calcio Legionari Giornalisti

Photobucket

Oktober månad har haft tema sport här på bloggen. Jag har skrivit en serie inlägg för att visa mitt förhållande till sport och motion. Har ni missat någon del i serien är det bara att scrolla ner en bit på sidan, eller så hittar ni första delen här. Såhär med facit i hand har det blivit lite väl enahanda bloggmaterial, men samtidigt ville jag bli klar med serien ganska snabbt och valde att köra på med sportinlägg efter sportinlägg. Den här serien kan ses som en uppvärmning inför den sofistikerade bloggserien som jag gjorde reklam för under september, men som fortfarande inte startat. (Kom ihåg att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge. Förr eller senare dyker den upp.)

Sportserien som publicerats här på bloggen har nu nått sin slutstation. Det här är den stora finalen. Det här handlar om det senaste året i mitt liv, då jag spelat korpfotboll för laget Calcio Legionari Giornalisti. Nu kör vi.

Redan andra dagen på utbildningen hörde jag talas om att varje journalistklass har ett fotbollslaget inom Korpen. Naturligtvis kan inte våran klass vara sämre och jag fick uppmaningen att ta tag i det hela. Då sa jag nej, vänligt men bestämt. Inte kan jag börja spela korpfotboll, jag som är så usel. Det blev ett lag utan min medverkan och matcherna började efter någon vecka. I början brydde jag mig inte alls om det, det handlade ju om fotboll. Men inför andra eller tredje matchen fick jag för mig att sticka ner med cykel och kamera. Det var kallt ute, den där septemberkvällen, och planen var lerig. Spelet var ganska fult, hårdhänt och grabbigt. Efter matchen var alla vita fotbollssockar bruna av lera, gräs och glidtacklingar. Jag var glad över att jag faktiskt varit förnuftig nog att tacka nej till det här helvetet.

Ett par veckor har gått sedan den där matchen. Jag stack inte ner till några fler matcher, jag ville inte se eländet. Det börjar bli riktigt kallt och mörkt utomhus. Det är dags för inomhussäsong. Utomhusmatcherna verkar ha gått rätt dåligt. På en lunchrast i skolan får jag frågan, för andra eller tredje gången, om jag skulle vilja vara med. Jag blir som vanligt lite ställd, funderar några sekunder och säger sen ja. Jag säger ja till helvetet jag beskådat ett par veckor tidigare. Jag säger att jag inte är så bra på fotboll, (vilket naturligtvis är en fruktansvärd underdrift). Men jag får vara med ändå, det är ju bara på skoj. Ändå ångrar jag mig nästan direkt, vad sjutton har jag nu gett mig in på?

Jag måste köpa gympaskor, fotbollssockar, benskdd och svettband för att kunna vara med på matcherna. Dessutom får jag en fin lapp som påminner om en lagavgift till Korpen. Jag betalar lagavgiften och köper allt jag behöver. Slutsumman är högre än vad jag trodde och jag lovar mig själv att spela så mycket jag kan för att rättfärdiga investeringen.

Första matchen slutar med förlust, jag spelar back och kan rättvist beskyllas för att ha gett bort ett mål till motståndarna. Grabbarna i laget förstår snabbt hur kass jag är. Efteråt är jag helt slut i kroppen och cyklar hem till dusch och säng. Korpfotboll var väl ungefär som jag tänkt mig, bara svettigare och svårare. Det är inte så kul att spela under dem där första matcherna. När jag är back är jag ständigt rädd att göra en tabbe som leder till mål för motståndarna och förlust för oss.

Jag springer som en idiot på plan, fram och tillbaka, hela tiden med blicken på bollen. Jag har ingen aning om vem jag ska täcka, var jag ska stå eller vart jag ska springa. När jag någon enstaka gång får bollen står jag en lång stund och tittar efter vem jag ska passa till, tills någon motståndare enkelt tar bollen framför ögonen på mig. Flera gånger under vintern funderar jag på att skita i allting, hoppa av fotbollen och ägna mig åt något vettigare. Inför varje match frågar jag mig själv varför jag överhuvudtaget håller på med det här. Jag kommer aldrig på något bra svar.

Jag väljer att stanna här för att inte skena iväg med flera tusen ord. Nästa del kommer inom kort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar