söndag, november 29, 2009

Det obligatoriska julinlägget

Photobucket

Idag är det första advent och nedräkningen mot julen har börjat på allvar. I min lägenhet finns ingenting som skvallrar om att jag firar jul. Jag ser ingen anledning att pynta när jag inte ska fira jul här. Det blir en vanlig jul hemma med familjen i Falkenberg. Vid jul ska det vara traditionsenligt, nästan överkonservativt firande. Jag betraktar inte mig själv som en som tvunget ska bevara traditioner, men att fira jul på något annorlunda sätt vore otänkbart, nästan galet. Jag är nog inte den enda som är lite konservativ när det gäller julen.

Trots att det är mindre än en månad kvar till julafton har jag inte köpt en enda julklapp. Det är ju ingen panik. Varför stressa? En del verkar nästan skryta om att de minsann har köpt klart alla julklappar i god tid, redan i slutet av november. Och visst, det är väl ingen dum idé att vara ute i god tid, men för mig funkar det inte. Jag tänker inte alls julklappstankar i november, inte när skolan och allt däromkring äter upp min tid, ork och köplust.

Igår ringde min syster Lina. Efter några minuter gled samtalet in på julen, eller rättare sagt önskelistor. Lina, 12 år, har naturligtvis inga problem med att fylla fem A4-sidor med tjejprylar. Emil, 20 år, har stora problem med att komma på fem saker han skulle vilja få av Tomten. Det borde väl ses som ett bra tecken, att jag är född i en välfärdsstat och har allt jag behöver för ett gott liv. Ändå är det lite trist att varje år tvingas lägga ner ett par timmar för att till slut få ihop en hyfsad önskelista. Det blir som ett litet projekt i sig, att komma på vad man saknar i tillvaron. Vilket känns helt absurt när barnen i Afrika svälter. Vi lever sannerligen i en galen värld.

1 kommentar:

  1. Jag har inte heller köpt en enda julklapp, och nu är det bara två veckor kvar till den stora dagen.
    Och önskelistor är det svåraste som finns. Jag kunde bara komma på fyra saker som jag ville ha. Men sedan strök jag dom från listan då jag insåg att mina släktingar aldrig kommer ha råd med mina önskningar. Så jag önskade mig pärmar och arkiveringsboxar till mina papper.

    Visst är det kul att bli vuxen? :3

    SvaraRadera