fredag, januari 29, 2010

Sportreportage av en kulturjournalist

Photobucket

I det förra inlägget berättade jag att min halvklass just nu gör webbtidningar. Min redaktion gör en webbtidning om sport. Den första arbetsveckan är nu till ända. Den här veckan har vi dels fått göra ett par sportreportage, och dels skrivit om riksnyheter nedvinklade på länsnivå. Jag har skrivit mina två första (och kanske sista) sportreportage.

Det första sportreportaget gjorde jag i tisdags. Kalmar FF har fixat ett nyförvärv från Brasilien, 21-årige Jael Ferreira. Jael kommer från en av Brasiliens varmaste städer och har aldrig tidigare upplevt snö. Jag ringde till Kalmar FF:s kansli dagen innan för att höra om träningstider. Tisdag 15:30 skulle det vara utomhusträning på konstgräs. Jag var där fem minuter innan. Inga spelare syntes till, bara några äldre män som ivrigt väntade på träningen. De äldre männen är i pensionsåldern och har gissningsvis hejat på Kalmar FF hela livet. Någon har med sig sin hund, vid namn Ozzy. Männen pratar om vädret och Kalmar FF, innan samtalet övergår till att handla om själva konstgräset.

Lokaltidningarna Barometern och Östran kommer också till träningen, med kameraobjektiv att dö för. Själv har jag samma objektiv som jag alltid haft, Canons standardobjektiv på 18-55 mm, knappast idealiskt för sportfotografering. Jag inser att jag skulle lånat ett objektiv från skolans teknikexpedition. Vi väntar på spelarna. De är en kvart försenade när den första av dem kliver ut ifrån omklädningsrummet. Jael är siste man på plan. Vi fotograferar. Jag tittar på träningen i en kvart, innan jag börjar frysa och cyklar hem.

Om någon vill läsa mitt reportage om Jael finns det här: http://edu.ikd.hik.se/ezpublish/index.php/hik/tidning_09_10/reportage/brasilianare_paa_sin_foersta_traening_foer_kalmar_ff

Det andra reportaget gjorde jag i onsdags. Kalmar Legends är stans enda veteranhockeylag. Lägligt nog har männen träning varje onsdagskväll i Iffehallen, en ishall på promenadavstånd från min lägenhet. Jag gick dit vid halv tio på kvällen. Gick runt och fotograferade under den första kvarten. Sedan satte jag mig på läktaren bredvid en äldre man. Den äldre mannen hette Tom, kom från Stockholm och hejade på Djurgården. Toms är på besök hos sin son Johan, som spelar för Kalmar Legends. Han pekar ut Johan på isen. Jag får Johans mobilnummer, ifall jag vill kolla upp ett par faktauppgifter. Tom är väldigt trevlig och öppen. Han förklarar skillnaden mellan veteranhockey och vanlig hockey. Jag nickar då och då, antecknar och försöker hänga med.

Tom frågar om det är sportjournalist jag tänkt bli. Jag svarar att kulturjournalist lockar mer. Sport är kultur, säger Tom. Min argumentationsförmåga kollapsar.

Tom förstår ganska snabbt att jag inte är så värst hemma på sport. Men det gör inte så mycket. Vi pratar på, mest om hockey i allmänhet och om Kalmar Legends. Efter en halvtimme i Iffehallen har jag fått ihop tillräckligt med material. Jag tackar Tom för pratstunden och vandrar hemåt. Jag ringer aldrig Toms son Johan. Det behövdes inte, det räckte med Toms utmärkta berättande.

Om någon vill läsa mitt reportage om Kalmar Legends finns det här: http://edu.ikd.hik.se/ezpublish/index.php/hik/tidning_09_10/reportage/kalmar_legends_det_lite_aeldre_hockeylaget

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar