onsdag, maj 12, 2010

Tankevalsen är död

Photobucket

De senaste veckorna har jag funderat på mitt bloggande här. Flera gånger har jag kommit fram till slutsatsen att lägga av helt. Samtidigt som jag funderat fram och tillbaka har min ångest stigit i takt med den dåliga inläggsfrekvensen. Jag har vägt fördelar och nackdelar mot varandra. Jag älskar bloggformatet. Jag tycker fortfarande att bloggosfären är intressant, även om jag spenderar allt mindre tid i den. Jag tycker om att skriva inlägg och få respons.

Waltz for Thoughts har under snart 1,5 års tid varit en plattform för mitt tänkande, mitt ironiserande och mitt skrivande. Jag har publicerat inlägg som jag varit väldigt nöjd med, för att inte säga stolt. Jag har också publicerat inlägg som jag inte alls varit nöjd med, som jag i vissa fall ångrat och nästan skämts över. Men endast en gång har jag tagit bort ett inlägg, för att inte reta upp en viss enfaldig del av befolkningen. (Läs främlingsfientliga svenskar.)

Det är inte det att jag har tröttnat på att skriva. Jag tänker fortfarande bli en skrivande journalist. Skrivandet är ett av mina största intressen. Jag tycker bara att Waltz for Thoughts inte längre känns helt rätt. Min bloggambition är idag en annan än när WfT startades. Jag har inte riktigt fastnat för privatbloggande. Kanske beror det på att jag inte är tillräckligt populistisk för att räkna med kommentarer och uppmärksamhet. Waltz for Thoughts var, hur sentimentalt det än låter, ett försök att vara en smart och samtidigt framgångsrik blogg. Jag vet inte om jag lyckades med något av målen. Det verkar ofta hopplöst att lyckas i bloggosfären, såvida man inte är en tjej i tonåren utan självdistans.

Men egentligen är det inte bristen på framgång och berömmelse som har varit problemet. Jag velar hela tiden mellan vad läsarna kan tycka vara intressant och vad jag själv skulle vilja skriva om. Begrepp som målgrupp, inriktning och ambition har varit i princip omöjliga att definiera. Jag har kort sagt svårt att veta vad jag vill med WfT, antagligen för att jag ändrat mig flera gånger under bloggens levnadstid. Den här bloggen är inte vad den en gång utgav sig för att vara. Då, i januari 2009, tänkte jag och min vän Erik revolutionera bloggosfären med en fräck och intelligent blogg skriven av två intellektuella killar. Det gick väl sådär. Just nu har jag brist på inspiration. Jag har få idéer till nya inlägg. Att fortsätta blogga trots en allmän olust och sämre kvalité är ingenting jag tänker försöka med. Mitt val är knappast spontant, utan väl övervägt under den senaste tiden. Jag sätter punkt för tankevalsen.

Tack till alla ni som läst bloggen, i synnerhet ni som kommenterade. Utan er hade WfT gått under för länge sedan.

Det här är inte slutet på min internetaktivitet. Kanske börjar jag någon gång i framtiden blogga på ett annat ställe, i en annan form. För er som är intresserade av att följa mig finns jag på Twitter här: http://twitter.com/EmilOskarJohan
På Facebook här: http://www.facebook.com/emiloskarjohansson
Skriver om musik här: http://www.thegoodbyelook.se/
Och lägger upp bilder här: http://vardagseskapism.blogspot.com/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar